Det absolut mest utmärkande yttre kännetecknet för en måslänning är sjalen. Den är oftast inte bara ett praktiskt plagg att bära utan den ger också en väldigt klar signal till andra måslänningar om personens ursprung. Den visar vilken släkt du tillhör och varifrån du kommer.
Sjalens utseende
Varje sjal består av tre färger. Själva sjalen är gjord i en grundfärg som representerar släkten, en yttre bård som bär klanfärgen och en inre bård som indikerar bärarens hemort. Både släkt- och klanfärgen går i arv. Sjalarna kan se olika ut, den enklaste varianten är halsklädet eller halsdduken. På den sitter bårderna längst med hela längden omgivna av släktfärgen som alltid är ytterst. På halsklädet spelar det givetvis ingen roll vilken av bårderna som sitter på vilken sida så länge släktfärgen är ytterst. Den förnämsta sjalen är fyrkantig och viks på diagonalen med bårder längs med alla kanter. I varje hörn avslutas bårderna i ett simpelt flätmönster. I fyrkanten, mitt i flätan mellan sätter du en kvadratisk bit vitt tyg som symboliserar guds bo. Det vanligaste är dock att folk delar fyrkanten på diagonalen för att få två trekantiga sjalar från samma stycke. Boet hamnar då i det enda hela hörnet.
Prästlärlingar har en tredje vit bård mellan de två huvudbårderna för att visa sitt förbund med gud. Prästernas sjalar är helt vita med en enda bård vars färg symboliserar platsen där de vigdes. De har uppgått i den heliga släkten fågelsång och sjalen representerar att de avsagt sig all koppling till sin gamla släkt.
Sjalens användning
De flesta knyter sin sjal eller fäster den på kroppen med ett enkelt spänne men snörningar och knappar förekommer. Sjalarna kan bäras som bäraren själv önskar exempelvis runt huvudet midjan eller över axlarna.
Vardag högtid och bröllop
En måslänning har sällan bara ett halskläde eller en sjal. Förutom de sjalar som bärs till vardags finns även högtidssjalar som är mer utarbetade. Exempelvis bröllopssjalarna, dessa bärs vid vigseln och sedan endast vid större högtider. Sjalarna sys upp av en yrkeskunnig om du har råd och är ofta utsmyckade mer pärlor eller fransar. Högtidssjalar går ofta i arv i familjen. Vid giftermål uppgår den ena parten i den andras familj och därmed klan. Eftersom det gifta paret är ett byts även hembygdsbården ut så att båda partena har likadana sjalar. Vem som ger upp sin familj är en fråga om förhandling och den släkt som förlorar en familjemedlem vinner istället hemgift som kompensation. Barnen i familjen får en hemortsbård från den bygden de växer upp i oavsett varifrån föräldrarna kommer.
Död och sorg
Den som mist sin partner väljer ofta att sätta en svart bård på sin sjal antingen mellan de redan existerande bårderna eller som kantning på sjalen. Sjalen blir då ett band till ens andra hälft som är i guds bo. Den svarta randen symboliserar sorg och har på senare tid även fått symbolisera kampen för ett fritt måsland. Många måslänningar har stupat i kampen och även de som inte aktivt deltar i kampen kan välja att ta en svart bård för att visa sitt stöd. En måslänning bränns eller läggs ut till fåglarna i en av sina sjalar. Sjalen är en stor del av sin identitet och tros inneha del av personens själ. Därför tas också ibland en av de sjalar den döde inte brändes i som minnessak och förvaras vid familjealtaret som en direkt länk till måslänningarnas förfäder.