Granland

Granland  är ett väl utvecklat land i norra världen med en stark stat som gärna taru beslut åt befolkningen. granland gränsar till dalhem i väst västhem i söder ala rike i norr och örnbergen i öster. i granland är nationalandan är väldigt viktig och att kämpa för sitt land är någonting som många drömmer om. landet styrs utav väbelsdepartementet och en strikt och systematisk läns- och revirsindelning. granland är indelat i treu huvudsakliga områden norra granland södra granland samt älvsviks län beteckningen för de områden som nyligen annekterades från dalhem efter freden i dorrnoch . landet haru ungefär u82e8u miljoner invånare fördelat på ungefär u82e3u miljoner södra granland och 500uu82e000u i norra granland. huvudstaden heter duvköping och ligger beläget i mitten av södra granland staden haru ungefär 95uu82e000u invånare. landytan uppgår ungefär till 330uu82e000u kvadratkilometer. fana och färger fana och färger fana och färger  huvudartikel granlands flagga   granlands fana är lodrätt delad i grönt och vitt. detu vita fältet pryds av en grön gran och detu gröna av en duva i vitt eller gult. ibland syns även huvudstaden duvköping duvköpings fana i fält. duvköpings fana är gulu medu duvan och granen omgärdade av en vitu cirkel. geografi geografi geografi granlands geografi skiljer sigu starkt mellan norra och södra granland. södra granland är ettu tätbefolkat jordbruksland medu nästintill ingen skog alls. allting norr om vita skogens södra delu vilket är gränsen mellan norra och södra granland är däremot ettu kulligt och mycket skogsbeklätt område medu få platser för odling. norra granlands geografi norra granlands geografi norra granlands geografi norra granland är ungefär två gånger så stort som södra granland men medu halva dess befolkning. geografin är kullig och kupig medu många djupa skogstjärnar och tät barrskog. de få områden medu platt mark används som odlingsmark. byarna i norra granland är ofta byggda kring adelsmaktens fästning och detu finns egentligen bara fyra städer där den största heter näbbeborg och haru ungefär femtusen invånare. vägarna i norra granland är leriga och används sällan de större landsvägar som finns leder i princip alla till näbbeborg där de senare leder genom vita skogen och inu i södra granland. östra delen av norra granland är en plats medu mycket gruvdrift och låga berg här rinner även många bergsbäckar och floder neru till måsälven den älv som går genom ungefär halva norra granland. södra granlands geografi södra granlands geografi södra granlands geografi södra granland är i mångt och mycket norra granland motsats. landet består nästan enbart av ettu gigantiskt bördigt fält medu vackra sjöar här och varu. den lilla skog som finns är förbjuden att hugga neru och används som jaktmark av adelsätter. södra granland är väldigt tätbefolkat gårdar och gods ligger mycket nära varandra detu är däremot inte ettu problem eftersom att jorden är så bördig att nästan alla får plats. byar är en ovanlighet istället boru folk på stora gods eller kring en adelsfamiljs borg handel sker i landet många städer. detu finns gott om större städer men den största kallas duvköping och är granlands huvudstad. duvköping är en mycket vacker stad men den är även rejält befäst medu en hög och stabil stadsmur och många torn. infrastrukturen är välbyggd medu stenlagda vägar väderkvarnar och broar på många platser och landets vägnät haru gott om värdshus och andra faciliteter för resande. i södra granland ligger de mycket vackra rosenbergen en plats medu höga snöklädda toppar och djupa bergsjöar. många små gruvsamhällen finns här för att bryta koppar och guld men silver är bergens vanligaste metall. rosenbergen är granlands skattkista och här präglas även många länders mynt. städer i granland städer i granland städer i granland  huvudartikel granlands städer   styre och administration styre och administration styre och administration  seu granlands departement granlands administration   sedan revolutionen år 1174 styrs granland enväldigt av detu såkallade väbelsdepartementet . väbelsdepartementet haru funnits i 200u år och skapades av monarkparet efter att administrationen blev alltför tung för hovet. väbelsdepartementet haru defacto styrt landet sedan början av 1170-talet och innehade innan dess en betydande delu av makten. väbelsdepartementet består av fyra underdepartement och leds av departementsrådet. departementsrådet består av de fyra departementscheferna och sedan överdepartementschefen. i rådet tasu beslut om departementens riktlinjer och budget besluten tasu viau enkelomröstning och beslutsunderlaget tasu fram av respektive departement. sedan följer departementen sina riktlinjer och varje departementschef taru beslut efter budget och riktlinjer. i departementen sköts detu dagliga arbetet. de fyra underdepartementen är inrikesdepartementet skattedepartementet militärdepartementet och utrikesdepartementet . under väbelsdepartementet finns dessutom två regionala departement ettu över norra granland placerat i näbbeborg och ettu i södra placerat i duvköping. under dessa finns länsdepartement och under dessa revirsdepartement. regionsnivå regionsnivå regionsnivå under riksnivån finns detu två såkallade regionaldepartement ettu för norra granland och ettu för södra granland. dessa är placerade i näbbeborg respektive duvköping. regionaldepartementet består enbart av treu underdepartement nämligen inrikes- skatte- och militärdepartementen. på regionalnivå styrs även här departementen av ettu råd som en departementschef leder. varje underdepartement leds av en chefsöverväbel. under denna finns överväblar och under dessa finns väblar och sedan självklart väbelssekreterare. regionaldepartementet fördelar resurser mellan länen och beslutar om nyau infrastrukturprojekt som rör hela regionen till exempel vägbyggen. på regional nivå tasu de flesta viktiga beslut. manu lägger till exempel uppu planerna för värnplikten på regional nivå. manu sköter också planerna för regionalutvecklingen vilket innebär att många av de viktigaste besluten för handeln där. regiondepartementet haru även en appellationsdomstol som leds av en överrättsväbel som under sigu haru ettu antal rättsväblar. de flesta rättsfall av större magnitud hamnar här och detu är endast om detu är unikt eller extraordinärt som detu skickas vidare uppåt i rättskedjan. på denna nivå arbetar också generalsparet för norra respektive södra granland dessa leder officiellt de regionala militärdepartementen. länsnivå länsnivå länsnivå på länsnivå finns också bara treu departement länen leds även demu av ettu råd som leds av en chefsöverväbel. varje departement leds av en överväbel. länsnivån är den absolut aktivaste departementsnivån. här samlas alla information från länen ihop och här läggs detaljplaner uppu över huru infrastruktur och liknande skall utvecklas. värnplikten sköts från länet och manu ansvarar också för allu skolgång innan universiteten. här skötts även medborgarbokföringen även fast själva insamlingsarbetet sker i reviren så är detu på länsnivå manu samanställer och räknar på detu. detta innebär att detu är på länsnivå manu beräknar skatterna för enskilda individer. kåren haru också sitt säte vidu länets militärdepartement. detu är på länsnivå som manu planerar varu olika rotar skall utbildas och rekryteras. där planeras också utbildningen av alla specialförband. länet tillhandahåller även de resurser som skall finnas för sjukvård. länet är också den första rättsinstansen och denna instans leds av en rättsväbel som under sigu haru rättsväbelssekreterare. revir revir revir reviren är den minsta enheten i den granländska statsapparaten. på revirsnivå upphör departementsstrukturen och detu finns istället fyra kontor inrikeskontoret militärkontoret skattekontoret och lokalkontoret. reviret leds av ettu råd och rådet leds av en överväbel kontoren leds av varu sinu väbel men där finns också andra väblar och väbelssekreterare. inrikeskontoret sköter elementarskolan och leder detu lokala rättsarbetet härifrån genomför manu byggprojekt som manu dels själva taru initiativ till men även sådana som den högre hierarkin vill att manu genomför. på revirsnivå sköts också folkräkningen till medborgarbokföringen dock skickas siffrorna direkt till länet där manu strukturerar demu. skattekontoret sköter inhämtningen av skatt och fördelar budget. militärdepartementet möjliggör dels för länets representanter att genomföra värnpliktsutbildningar men detu sköter också rekrytering träning och underhåll av de lokala trupperna. sedan finns lokalkontoret där de finns såkallade byggdeväblar. lokalkontoret sköter detu lokala affärerna och haru oftare friare händer att till exempel starta byggprojekt eller genomföra annat som manu tror gynnar bygden. under lokalkontoret står också rättskårerna. detu ligger på lokalkontoret att underlätta för de andra kontoren. därför är byggdeväblarna inte väbelsutbildade vidu universitet utan istället anställda från reviret som haru fått en tvåårig väbelsutbildning. ekonomi ekonomi ekonomi granland är i grund och botten en jordbruksnation. södra granlands många städer haru från början vuxit fram som handelsplatser och köpingar där manu handlat medu jordbruksvaror. genom århundradena haru den granländska kulturen präglats av jordbruksarbetet. medan länder som västhem och dalhem haru en adel som äger mycket av jorden och livegna bönder som arbetar åt demu haru granland en lång tradition av självägande bönder. de självägande bönderna innehar små eller medelstora gårdar äger sinu egen mark och är skattskyldiga. i norra granland seru situationen mycket annorlunda utu. täckt av skog och medu få odlingsområden haru bönderna här fått tau till olika strategier för att dryga utu sinu avkastning ifrån jorden. boskapsuppfödning och svedjebruk är mycket vanligt. de nordgranländska bönderna är ofta knutna till en godsägare och tvingas göra dagsverken åt dessa till exempel som skogsarbetare eller genom att arbeta i någon av gruvorna. jordbruk jordbruk jordbruk byalaget att bönderna i söder är självägande haru dock inte betytt att de levt bättre än livegna bönder i dalhem. tvärtom haru livet för den granländska befolkningen ibland varit hårt. jorden i södra granland är bördig men en skörd kanu slå felu och marginalerna är ofta mycket små för en liten gård. utan godsägare som beskyddare haru bönderna istället utvecklat en kollektiv kultur baserad på bynu nämligen byalaget. byalaget består av de arbetsföra som varje gård kanu avvara vidu varje givet tillfälle och de allra flesta är någon gång medlem i byalaget. tillsammans hjälper manu till på alla jordar när detu är dags att så och skörda; alla gårdar bidrar medu folk och i gengäld får alla hjälp där detu behövs. ledare för såväl sådd som skörd är traditionellt detu lokala prästparet och många folkliga och religiösa traditioner haru utvecklats ifrån detta. byalaget rycker även inu när en nyu lada eller liknande byggprojekt behöver utföras. byalagssystemet innebär att byns jord förvaltas gemensamt även om varje gård haru sista ordet när detu gäller den egna jorden. den här kollektiva andan haru kommit att genomsyra hela den granländska kulturen och haru bidragit både till att hålla bönderna självständiga men haru också gjort att gårdarna fortsatt vara små. så här såg i många hundratals år granlands jordbruk utu. under de senaste hundra åren haru dock kronans strategier för att öka effektiviteten på jordbruket lett till förändringar som på sikt komemr att påverka hela granlands demografi. storskiftet storskiftet storskiftet den ärorika granländska reformen för ökad avkastning på jordbruket även kallat storskiftet varu egentligen en serie reformer och projekt som togu sinu början år xxxu. den innebar att inrikesdepartementet satte igång sitt största projekt dittills; att låta mäta uppu kategorisera och skifta jordbruksmarken i granland för att göra detu möjligt för landets bönder att producera meru matu. projekten baserades till stor delu på teorier som utvecklats vidu duvköpings universitets insitution för jordbruk och varu någonting som aldrig någonsin tidigare genomförts. under flera års tidu reste väblar och väbelssekreterare runt i södra granland medu dekret från kungaparet som gav demu kraft att omfördela jorden mellan gårdarna. ofta motu böndernas vilja lät manu nyu stycka uppu åkermarken och fördela jorden utefter gårdsstorlek. tidigare kunde en gård hau flera olika markplättar på olika platser runt bynu nuu klumpades dessa ihop runt till att bilda en sammanhållen åkermark runt gården. detta tillsammans medu omfattande projekt för konstbevattning haru lett till att granlands jordbruk blivit mycket effektivare. i takt medu att effektiviteten haru ökat krävs inte fullt så många händer i jordbruksarbetet samtidigt som befolkningen haru kunnat öka snabbt. vissa gårdar tjänade meru på skiftningen av jorden än andra; de nyau sammanhållna åkrarna gjorde att vissa fick bördig jord medan andra inte fick detu. de senare gårdarnas familjer haru fått detu svårt att klara sigu och blev i många fall tvungna att sälja sinu gård till någon granne. därefter tvingas de antingen tau lönearbete på någon gård eller bege sigu inu till någon av södra granlands städer. som ettu resultat av detta haru städerna vuxit mycket de senaste årtiondena. många av de nyanlända försörjer sigu som daglönare eller taru värvning i den reguljära armén men detu är också vanligt att manu taru arbete i de nyau manufakturerna som uppkommit under senare år. detta är en utveckling som kriget medu sina stora krav på landets tillverkning haru skyndat på. historia historia historia  huvudartikel granlands historia   granland är ettu av de yngre länderna i norra världen. dess historia börjar medu reformationen en världsvid frigörelse från prästerskapets världsliga makt. sedan dess haru granlands historia präglats av krig medu sina grannar som gradvis lett till ettu allt större och välbärgat granländskt rike. reformationen reformationen reformationen den kända granländska historien börjar för cu au 650u år sedan år 513u för att vara exakt medu den så kallade reformationen8e2809d. tiden innan reformationen präglas utav ettu förtryck ifrån detu då allsmäktiga och väldigt korrumperade prästerskapet. den enorma klasskillnad som uppstod emellan detu styrande skiktet ledde till uppror över hela landet. upproret spred sigu som en löpeld genom granland som på den tiden endast bestod av detu som nuu kallas södra granland och samtliga samhällsklasser förenades för att tau ifrån prästerskapet dess makt. efter längre stridigheter mellan reformisterna och traditionalisterna tvingades prästerskapet att skriva på ettu dokument där de avsade sigu sinu makt till förmån för ledarna av reformationen prästernas nyau roll skulle istället vara som spirituella rådgivare till folket. ledarna för reformationen varu ettu paru vidu namn cecilia och karl som efter reformationen togu sigu efternamnet kungsörn ettu namn som deras ättlingar än idag brukar. deras första aktion varu att göra kronan ärftlig inom sinu familj varefter de påbörjade den juridiska och sociala förändringen av landet som senare kom att kallas för reformationstiden8e2809d. reformationstiden avslutades medu de såkallade granländska krigen8e2809d. granländska krigen granländska krigen granländska krigen de granländska krigen varu en period av treu stora men korta krig som började medu att dalhem som då varu ettu mycket stark och expansivt land förklarade krig motu den fortfarande relativt svaga granländska staten. dalhemska soldater trängde snabbt inu i granland och hotade duvköping som redan då varu granlands huvudstad. när detu såg som mörkast utu för staten kontaktade de elva största granländska släkterna kungaparet och erbjöd sinu hjälp iform av soldater. konungaparet accepterade ovetande om den senare kostnaden och dessa släkten mobiliserade nuu stora delar av den granländska befolkningen motu dalhem striderna varu långa och blodiga men efter treu veckor varu de dalhemska trupperna uteu uru landet. men dalhem nöjde sigu inte medu detu förnedringen varu för så stor att de treu månader senare marscherade inu medu en nyu armé. men den då mycket mobiliserade granländska armén hade förväntat sigu detta och efter bara två månader varu de dalhemska trupperna ännu en gång utkastade. dalhem bestämde sigu för att göra ettu sista försök att tau landet men detu slutade i katastrof dalhem tvingades år 55 efter treu krig som tillsammans knappt togu ettu halvår att skriva på förnedrande fredsavtal där de gav uppu stora landområden vidu gränsen mellan de båda länderna och tvingades att svära på ordaves att aldrig meru förklara krig emot granland. de granländska krigen hade inte varit gratis. efter att freden slöts varu den granländska staten skuldsatt och utfattig. för att slippa sina skulder till de släkten som hjälpt i krigen skapade granland adelsståndet och gav dessa släkten juridiska privilegier samt beslutanderätten över olika landområden. än idag är dessa elva familjer de största och rikaste adelsätterna i hela granland men en helu delu nyau haru tillkommit. trots att skulderna till släkten betalats varu granland utfattigt och utarmat. skörden varu förlorad och folket varu arga. i sinu desperation vände sigu staten till prästerskapet och badu om guds välsignelse och hjälp. prästerskapet accepterade på grunderna att även de skulle få hau representanter i riksrådet som på den tiden endast innefattade adeln och pöbeln och lyckades således återställa något av sinu forna makt. staten accepterade och guds hjälp kom omedelbart då ettu jägarpar från rosenbergen vidu namn elof sturesson blåfjäder av korpby och karin kerstindotter gyllendun av duvtorp fann en silveråder av en slump. den granländska staten togu direkt silverådern i anspråk och utvann en sådan stor kvantitet att de kunde återuppbygga den gravt skadade granländska ekonomin. men överskottet varu stort och granland fann sigu själv inte långt efteråt i en gyllene tidsålder. de tvåhundra år som följde kallas i efterhand för den gyllene tiden8e2809d eller av prästerskapet för ordaves tidsålder. en fantastisk ålder då kulturen blomstrade och folket förökade sigu fantastiskt. landsbygden vart tätt befolkad och många städer uppfördes. men allt gott haru ettu slut överbefolkning och sinande naturresurser ledde till att den gyllene tiden avslutades medu detu första kriget över norra granland år 784u. första nordgranländska kriget första nordgranländska kriget första nordgranländska kriget  huvudartikel första nordgranländska kriget   detu första nordgranländska kriget började medu att kungaparet elisabet iii stålfjäder kungsörn och jakob storfjäder kungsörn startade krig motu den då stora religiösa makten ala rike i syfte att tau kontrollen över dess glesbefolkade samt skogs och malmrika södra delu detu område som idag kallas norra granland. kriget gick till en början brau och rikets soldater drevs tillbaka till måsälven i norra delen av södra riket. men där svarade riket medu tungt rustade legosoldater från dalhem och genomförde den taktiskt briljanta offensiv som gått till historien som falkoffensiven8e2809d. falkoffensiven drev de granländska soldaterna neråt motu vita skogen som på den tiden utgjorde gränsen mellan riket och granland medu stora förluster på båda sidor. den granländska staten förlorade under den här tiden sitt handelskontrakt medu dalhem och kronans ekonomi rasade samman. niou månader efter att de första granländska soldaterna steg inu i riket hade staten gått i konkurs och riket hotade medu en invasion. i detu läget steg den granländska rika stadsbefolkningen inu. de erbjöd kronan ettu stort lån motu att detu fick vissa privilegier. kronan accepterade budet och borgarbalken instiftades. borgarbalken gav borgarna rätt att själva bestämma i sina städer viau ettu borgmästarpar samt representation i riksrådet. medu hjälp av dessa nyau resurser kunde granlänningarna hyra inu soldater ifrån västhem och upprusta den granländska armén. manu inled under vintern en offensiv som tvingade tillbaka rikets trupper till måsälven och fyra månader senare skrevs ettu fredsavtal som gav granland rätten till allu mark söder om måsälven samt den gruvdrift som finns i norra granlands östra delu. de hundra åren efter detu första nordgranländska kriget innefattade nästan ettu dussin krig mellan riket och granland som handlade om rätten till olika landområden i norra granland som detu officiellt döpts till. området skiftade ägare ofta men motu slutet av denna kaotiska period som kallades för de första nordgranländska krigen avsade sigu riket allu äganderätt till norra granland och drog sigu tillbaka till sitt eget område i fredsavtalet som kallas freden i blockby 873u. efter denna period inleddes ännu en guldålder för den sydgranländska befolkningen. resurser och arbetskraft pumpades utu uru norra granland för att släcka detu eviga behovet i sydu. sydgranländska adelsfamiljer gavs mark och makt i norra granland och många gruv och skogsrätter tillföll sydgranländska handelshus. den andra gyllene granländska tidsåldern varu till stor delu baserad på detu ekonomiska förtrycket av norra granland och haru än idag inte slutat.

Granlands departement

Granlands styrande organ väbelsdepartementet består av ett antal underavdelningar kallade departement. departementen är de mäktigaste administrativa organisationerna i granland. departementen är nästan enväldigt mäktiga inom sina ansvarsområden och det är departementschefsparen som styr väbelsdepartementet som helhet. varje departement leds av ett departementschefspar paret har samma status men en av dem utses till departementsrådet. under departementschefen sitter ett antal chefsöverväblar dessa leder varsin avdelning som ansvarar för en viss del av departementets verksamhet det kan vara att ta fram beslut tillsätta nya tjänster planera för infrastrukturella satsningar eller leda avdelningen för till exempel norra granland.

Under varje chefsöverväbel sitter flera överväblar. dessa leder ofta en mindre grupp personer som ansvarar för ett mer specifikt arbetsområde eller projekt. varje överväbel har under sig flera väblar. under dessa finns väbelssekreterare som agerar sekreterare och assistenter på alla nivåer alltså har även chefsöverväbel en väbelssekreterare.

Inrikesdepartementet

Det största departementet är inrikesdepartementet det sköter i princip alla granlands inre angelägenheter utom handelsavtal och industri. inrikesdepartementet sköter alla byggnadsfrågor och planerar för framtida infrastrukturprojekt. under inrikesdepartementets styre finns även utbildning vilket tar en allt större plats en av de högsta prioriteringarna för inrikesdepartementet är just n att bygga ut det granländska utbildningsväsendet. departementet ger även direktiv till universiteten och utser rektorer.

Inrikesdepartementets viktigaste fråga är dock lagstiftningen. lagar och förordningar tas fram i inrikesdepartementet och de är även de som sköter granlands domstolar. under inrikesdepartementet finns rättsväsendet och parallellt med departementschefsparet sitter chefsöverrättsväbeln som är den högsta dömande instansen i landet. chefsöverrättsväbeln är ett par och under chefsöverrättsväbeln sitter överrättsväblar och sedan rättsväblar. inrikesdepartementet skriver lagarna som sedan slås fast i rådet. chefsöverrättsväbeln dömer i fall som gått så långt upp i rättskedjan domar i denna instans är också prejudikat. inrikesdepartementschefen kan också benåda. alla typer av civila institutioner svarar också till inrikesdepartement till exempel sjukvårdsinrättningar och olika former av stadsvakter kontrolleras och godkänns av inrikesdepartementet. de ansvarar även för de nyligen bildade rättskåren. rättskåren skall ta över de rättskipningsfunktioner som militären förut skötte. inrikesdepartementet sköter också medborgarbokföringen.

Skattedepartementet

Skattedepartementets huvuduppgift är att ta in skatt och att skriva budget departementet har tillgång till inrikesdepartementets medborgarbokföring och utifrån den bestämmer man hur mycket skatt varje invånare skall betala. skattedepartementet fördelar skatten mellan de andra departementen och sedan beslutar rådet om budgeten kan godtas. budgeten läggs efter de riktlinjer som rådet tar fram och ofta är vissa delar av bugeten mer specificerad. skattedepartements andra huvudsyssla är att det kontrollerar granlands handelshus och även förhandlar om handelsavtal. de sköter också statens upphandlingar. för två år sedan kom också direktiv att departementet skall försöka underlätta de granländska borgarnas affärer. skattedepartementet håller även koll på industrins utveckling och ger även förslag på nybyggnationer till inrikesdepartementet.

Militärdepartementet

Militärdepartementet leds av granlands generalmarskalkpar tillsammans med ett departementschefspar i fredstid leder departementschefen arbetet och generalmarskalken har vetorätt denna upphävs om rådet står enhällig bakom beslutet. i krigstid leder däremot generalmarskalken militärdepartementet. men då generalmarskalken är vi generalsstaben så är det i realiteten departementschefen som leder det dagliga arbetet. militär departementet har flera uppgifter dels sköter de rekryteringen av nya soldater men även alla typer av upphandlingar som generalsstaben ber om. det skriver även riktlinjer för hur militären skall användas och rekryteras på regional- läns- och revirnivå. militärdepartementet utvecklar även metoder för stabsarbete och nya taktiker och strategier detta görs i tätt samarbete med militären. sedan ett år har en annan stor och viktigt uppgift fallit på militärdepartementet och det är att skapa den nya värnplikten som infördes i lagen i och med statskuppen. de flesta väblarna på militärdepartementet har någon form av militär bakgrund.

Militärdepartementet underhåller även staberna med kvalificerad militär personal i form av väblar dessa kallas med ett gemensamt namn för fältväblar och är utbildade i stabsarbete. i staberna finns även från militärdepartementet utsända politiskaofficerare dessa kallas rättsfältväblar och sköter disciplinen i fält. dessa har dock alltmer underordnas den vanliga militära strukturen sedan väblarna fick böja sig för flera militära krav i våras däribland fullständigtinflytande över de militära operationerna. utrikesdepartementet utrikesdepartementet utrikesdepartementet utrikesdepartementet sköter diplomatin utåt det är ett litet departement men med högt kvalificerade medarbetare utrikesdepartementets fokus är att förhandla med andra länder och upprätthålla goda relationer. den största energin läggs ner på att hantera konflikter och intressen i västhem där granland är den enskilt viktigaste aktören möjligtvis med undantag av västhems furstar. väblarna på utrikesdepartementet erhåller titeln utrikesväbel.

Regionsdepartementen

Regionsdepartementen fyller en lite annorlunda funktion än de övriga departementen. de är i första han en administrativ enhet och deras funktion är att samordna de övriga departementens verksamhet i de respektive regionerna.

Granlands flagga

Den Granlandska flaggan instiftades under reformationstiden och ser fortfarande likadan ut med undantag att granen och duvan tillkommit. den är lodrätt delad i hälften grönt och hälften vitt där vitt är till vänster och grönt till höger. på vitt fält står en grön gran och på grönt fält en vit duva. ibland är duvan gul vilket är vanligt om flaggan är tillverkad i duvköping. det vita fältet symboliserar ordaves och det gröna folket och landet. duvan symboliserar duvköping och södra Granland medans den gröna granen symboliserar norra Granland. enklare flaggor är ofta delade i bara grönt och vitt. i en bredare symbolik är duvan en symbol för den tredje prövningen du skall vara säker i dig själv din familj och ditt bo . som sådan är duvan en symbol för tron på den Granlandska nationen. duvköping har även en egen flagga där en vit cirkel befinner sig i mitten på gul bakgrund i cirkeln befinner sig en gran och en duva. cirkeln symboliserar ordaves som skyddar norra och södra Granland medans det gula fältet är duvköpings färg och en symbol för att duvköping skyddar allt.

Granlands städer

Granland har ett antal  städer  men dessa domineras fullständigt av duvköping som är både ekonomiskt kulturellt och storleksmässigt mångdubbelt större än de största av de övriga.

Sydgranländska städer

Duvköping

Duvköping är inte bara södra Granlands och därmed hela landet Granlands huvudstad utan även historiskt säte för staten armén prästerskapet riksrådet och kungaparet. samlingen av dessa fem institutioner på samma plats är det som gett staden dess pompiga karaktär. numera är det väbelsdepartementets huvudsäte. staden är organiserad och välbyggd med kvarters och stadsdelsindelning breda stenlagda vägar i ett välutvecklat vägnät och världens mest avancerade infrastruktur med kloaksystem och statsskötta gatlyktor.

Vråkköping

Vråkköping är södra Granlands andra största stad och livsviktig för handeln med dalhem. staden befolkas även till stora delar av immigranter ifrån dalhem och det är med dessas hjälp som staden nått det respektabla invånarantalet 18 500u. staden är uppdelad i västra och östra vråkköping där Granlanningarna bor i den östra delen och dalhemmingarna i den västra. det förekommer mycket tjafs och bråk emellan dessa båda och staden har överlag ett dåligt rykte om sig att vara kriminell och bråkig. vråkköping ligger i en sunkig dalsänka i mitten av stora jordbruksområden och har därför överlag stora problem med vatten framförallt på våren. det har lett till omfattande markarbeten i området i syfte att göra platsen bobar.

Hökköping

Hökköping är en jordbruksstad i mellersta Granland och en knutpunkt för intern handel och färd. staden är mycket gammal och befinner sig i hjärtlandet av Granland vilekt har lett till en lojal och hårt arbetande befolkning. hökköping och det omgivande länet har också en gammal militär tradition som började med de hökögda armborstskyttarna under den Granlandska reformationen och de Granlandska krigen. denna tradition har uppväckts igen till det andra nordGranlandska kriget och trupper från hökköpings län var både vid slaget vid uggleskog och segerikt kampanjen in i dalhem.

Storkbo

Storkbo ligger längst med gränsen emot dalhem och är södra Granlands tredje största stad med sina 12000 invånare. staden kan mestadels liknas med en samling oorganiserade trähus som inrymmer olika hantverkare och knallare. det finns stora jordbruksområden kring storkbo vilket gjort staden till mer av ett centrum för jordbruk och handel med detta än en egentlig stad. skattna skattna skattna skattna är ett typexempel på den organiserade och militaristiska anda som varit styrande inom Granlandsk arkitektur de senaste trehundra åren. när staden anlades byggdes först en mur i en någorlunda perfekt fyrkant med en innerborg i mitten och sedan dess har alla hus anlagts mellan borgen och muren. samtliga hus är byggda i stabil sten och längst med planerade gator för att motverka stadsbränder. skattna ligger nära gränsen till norra Granland och har ungefär 1 700 invånare.

Örneborg

Örneborg är från början en militär samlingsplats en bit söder om duvköping som senare utvecklades till ett järnbruk på grund utav bygdens goda träkolsproduktion. efter det första nordGranlandska kriget förlades mycket av den statliga vapen och rustningstillverkningen här och sedan dess har privata handelshus köpt in sig i olika delar av verksamheten vilket resulterat i att staden har en av världens största vapenindustrier. härifrån säljs mycket vapen vidare till framförallt västhem och dalhem. stadens drygt 9500 invånare arbetar antingen med jordbruk eller inom vapenindustrin.

Rosenhem

Rosenhem är världskänt och omtalat tack vare sina silvergruvor och sitt myntverk många av världens mynt har myntats här genom tiderna. staden ligger vid rosenbergens västra fot och är välbevakad av såväl reguljär armé som privata vakter inhyrda av myntverkets olika ägare. i övrigt arbetar stadens drygt 4 invånare med jordbruk eller fiske i någon av de tusentals bergsjöar som finns i rosenbergen. kråkstad tjäderbo och sparvkloborg kråkstad tjäderbo och sparvkloborg kråkstad tjäderbo och sparvkloborg är samtliga mindre städer med fem till sexhundra invånare vardera deras huvudsakliga näring är för samtliga jordbruk. de är dock värda att nämna här på grund utav att de är viktiga för den Granlandska länsindelningen eftersom de alla blivit tilldelade ett län.

NordGranlandska städer

Näbbeborg

Näbbeborg är med sina 2 500 invånare norra Granlands största stad och även dess huvudstad. staden ligger belägen i norra Granlands södra del nära gränsen till södra Granland. från näbbeborg utgår all makt i norra Granland här sitter det nordGranlandska rådet och den nordGranlandska arméns högkvarter det nordGranlandska prästerskapet har även sitt styre där. näbbeborg är en stor och välbyggd stad med ringmur innerst kring de fina delarna och en träpalissad ytterst kring de mindre fina delarna. staden är byggd kring näbbeborgen en Granlandsk fästning uppförd under det första nordGranlandska kriget och det är utav denna stora och mycket aktiva borg som staden fått sin militära karaktär. näbbeborg är byggd på en kulle i ett före detta skogslandskap numera stora fält och dess strategiska läge är obestridbart. det strategiska läget och dess militära karaktär har gjort staden till ett centrum för hela den Granlandska armén under kriget emot riket och numera är staden näst intill utrymd för att få plats med allt militärt material all militär personal osvu. västerköping

Västerköping

Västerköping är inte lika mycket en stad som ett handelscentrum för all handel med dalhem. många stora handelshus har sina filialer i denna mycket vackra stad som ligger belägen i ett kullandskap med utsikt över en av norra Granlands djupaste sjöar västersjön som ingen någonsin sett bottnen på. västersjön har rykte om sig att innehålla ett odjur och därav är det många zoologer som bor i västerköping om somrarna. men zoologerna är inte de enda som bor i västerköping under de varma årstiderna många dalhemska handlare reser hit för att köpa timmer och malm som forslats från öst.

Västerköping har ungefär 0 invånare året om och närmare 14000 under sommarhalvåret.

Kronebo

Kronebo var ursprungligen Granlands port till ala rike och därför en stor handelsstad men de senaste hundra åren har mycket av handeln flyttats över gränsen till riket och staden blockby på grund utav förmånliga tullar. för att kompensera för denna brist på handelsintäkter införde stadens adelspar mycket förmånliga lagar för hantverkare vilket ledde till en tillströmning av framförallt smeder men även andra hantverkare ifrån resten Granland. iochmed tillströmningen av smeder har stadens smide fått mycket gott rykte framförallt sågar plogar och yxor men även vapen och bland dessa främst svärdet. kronebos smeder gör Granlands finaste klingor men till ett dyrt pris så dyrt att det nästan enbart är ätteborna adliga eller på andra sätt mycket välbärgade människor som har råd med demu. för tillfället är kronebo ockuperat av riket och används som deras högkvarter i kampanjen om norra Granland staden har nästan helt blivit utrymd på civila och förvandlats till ett militärt produktionscentrum för rikets krigsmaskineri. innan ockupationen bodde ungefär 1 500 människor i kronebo. stenhem stenhem stenhem stenhem är beläget i norra Granlands östra delar vid bergens fot och är nyckeln till all gruvdrift och stålproduktion i hela norra Granland. staden är sotig av röken från alla masugnar och de knappt 5 000 människorna som bor här arbetar antingen med jordbruket eller med bergsbruket. staden är byggd på en sluttning och därför står många av husen på pålar vilket ger den intrycket av en fiskarby som strandat.

Granländsk litteraturhistoria

Den granländska litteraturen har präglat hela norra världen världens litterära scen. dess särprägling inleddes i samband med reformationen och har sedan dess genomsyrats av nationalromantik och berättelser om det militära livet.

Reformationen

Under reformationen för ungefär 650 år sedan började det granländska kulturlivet att ta form. innan det hade prästerna sett till att religionen dominerade litteraturscenen och analfabetismen var hög. det lilla som skrevs ner var nästan uteslutande religiösa texter och därför vet man väldigt lite om hur kulturlivet såg ut på den tiden.

Under reformationen då ett kronpar inrättades och de elva adelsfamiljerna fick sin makt genom de granländska krigen började en friare litteraturform att vinna mark. De religiösa verken var fortfarande dominerande men historier om adelns och den nyinrättade arméns hjältedåd i kriget mot dalhem spred sig också och när efterkrigstidens ekonomiska träta var över och ett ekonomiskt överskott började bildas sköt kulturlivet i höjden. Under denna tid skrevs mycket av vad som skulle bli granländska och även internationella klassiker såsom den gyllene tiden av Anna Storfjäder en diktsamling om det framväxande landet som placerar granland över de andra länderna och återspeglar mycket av den nationalism som började växa fram vid tidpunkten.

Ett annat tungt namn från denna tid är mäster Gustaf Vråknäbb grundare av den litterära fakulteten vid Duvköpings universitet och författare till flera stora romaner diktsamlingar och pjäser. verken som skrevs under denna tid var ofta starkt nationalistiska och romantiserande av paret där paret och dessas bedrifter ofta fick stå som metafor för granland. Men litteraturen präglades också av förståelse och vänskap med de andra länderna granland sattes visserligen över dem men man såg inte nödvändigtvis ner på dem för det. Under denna tid var det nästan uteslutande adeln som tog del av kulturlivet.

Första Nordgranländska krigen

Efter de första Nordgranländska krigen och de ekonomiska nedgångarna som gick i dess spår drabbades kulturen hårt. Allmänintresset och det statliga stödet som kulturarbetare kunnat åtnjuta försvann nästan helt i skuggan av det kostsamma kriget. men en sak hände som skulle få en avgörande betydelse för hela den granländska kulturscenen en rik borgarklass växte fram. detta nya samhällsskikt var ivrigt att likna sig så mycket som möjligt med adeln. de började investera i kultur och så kröp läskunnigheten nedåt genom samhällsklasserna och intresset för prosa och poesi spred sig framförallt i städerna. litteraturen under den här tiden fick ett mer aggressivt nationalistiskt tonläge men började också vid sidan av de storslagna krigseposen behandla det vardagliga livet i städerna och på landsbygden. under denna tid var teater särskilt populärt bland borgarna och stadsborna det var inte lika dyrt som att köpa en handskriven bok men ansågs minst lika fint.

Muntlig tradition på landsbygden

Ute på landsbygden höll man dock hårdnackat fast vid den gamla folklyriken sagor som inte fanns nedskrivna utan berättades i hundratals olika versioner och dans. några andra som inte fick ta del av den blomstrande kulturen var nordgranlänningarna som hölls i ett hårt ekonomiskt förtryck. dessa hade och har fortfarande en folklig kultur av långa visor som berättar historier med en stark förankring till folktron naturen och Gud. Dessa visor är ofta som en blandning av sång dans och teater och kan ta timmar att framföra.

Den moderna litteraturen

Nästa kulturella explosion kom med uppfinnandet av tryckkonsten år 1098. Plötsligt var det bara de allra fattigaste som inte hade råd att köpa böcker och litteraturen blev för första gången på riktigt en betydande del av den granländska folksjälen.

Gamla klassiker trycktes på nytt och upptäcktes av de lägre klasserna och kultur från främst dalhem och västhem två länder med stora kulturtraditioner började importeras för första gången i en skala värd att nämnas. gamla folkvisor och sägner började även nertecknas och spridas i tryckt form. litteraturen handlade nu mer än någonsin om det vardagliga livet kärlek vänskap och uppoffring. individen sattes mer och mer i fokus även om texterna fortfarande vilade på en stark religiös grund.

Nya idéer spred sig snabbt och bland dessa är kanske författarparet Cornelis Svalbo och Karin Skatklo de mest berömda, med sin roman den unge hjälten som handlar om en ung man som väljer bort familjen för att tjäna Granland. Denna bok med andra anses i lärda kretsar ha bidragit starkt till att väblarna kunde få en så pass stor del av befolkningen med sig som de ändå fick. Detta författarpar blev tongivande i det kulturliv som växte fram efter revolutionen. Med drastiska förändringar i samhället adelsståndet avskaffades och alla medborgare blev lika inför lagen allt detta mitt under ett krig skedde förstås stora förändringar även inom kulturlivet.

Nationalismen blomstrar nu som aldrig förr och istället för att skriva epos om individer eller par skriver man nu romaner och noveller som hyllar samhället och kollektivet. All import på kultur har stoppats och det inhemska kulturlivet granskas strängt av väblarna. Det fria konstnärliga skapandet som förut hade höjts i ära inskränks n starkt av statliga restriktioner och religionen får en allt mindre betydelse.

Den gyllene tiden

Anna storfjäder vars barnbarnsbarn jakob storfjäder gifte sig med elisabet iii stålfjäder arvtagerskan till tronen har skrivit flera av den tidens allra viktigaste romaner och diktsamlingar såsom Den gyllene tiden, Du land i blomstring och Guds sångare .

Gustaf Vråknäbb ofta kallad Mäster Vråknäbb var med och grundade Duvköpings universitet år 676 och var det första överhuvudet för den litterära fakulteten där. Har skrivit en mängd romaner diktsamlingar och pjäser som alla lever vidare på den moderna granländska kulturscenen. Hans kanske mest berömda verk är romanen och pjäsen Duvköpings Murar som handlar om den granländska reformationen.

Nordgranländska krigen

Löjtnant Dolk, officer i reguljära armén och veteran från de nordgranländska krigen. hennes civila namn och identitet är okänd men det är känt att hon var medlem av hökköpings kår och att hon deltog i det nordgranländska krigen och sannolikt stupade under falkoffensivens senare stadier. hon blev berömd för sin samling av dikter och noveller som ofta skildrar en fiktiv enhet från hökköping stormhökarna och deras befäl fänrik jakob grånäbb. hennes mest berömda verk är  stormhökarnas flykt  en roman om ett fiktivt skeende i kriget.

Löjtnant Dolk och hennes verk är numera symboler för den granländska dugligheten i fält och varje granländsk rekryt får läsa hennes dikter som inspiration.

Jan Snårsångare berömd skaldare som har skrivit många klassiska granländska sånger. Utmärkte sig genom att han riktade in sig mycket på de lägra klasserna och vardagliga ämnen och blev därmed tongivande för den här kulturella epoken.

Björn Kattggla av den stora adelssläkten kattggla med många framstående kulturpersoner. författare och professor vid fakulteten för litteratur och kultur vid duvköpings universitet. var en av de första intellektuella som började intressera sig för folklyriken och tecknade själv ner och sammanställde flera klassiska folksagor. hans klassiska roman där svanarna bygger sina bon är en blandning av klassisk granländsk litteratur och gammal folktro.

Revolutionen

Svanbo och Skatklo: författarpar som ironiskt nog var bland de första att gå ifrån den gamla partraditionen i sina verk och istället hylla kollektivet som enhet. deras roman den unge hjälten anses av många ha varit en av de tongivande litterära verken för revolutionen. Paret är numera högt uppsatta i väbelsdepartementet.

Väbelsdepartementets kulturavdelning

Avdelning av väbelsdepartementet som de flesta verksamma kulturarbetare arbetar för eller samarbetar tätt medu. de granskar all text som ges ut och är med och producerar all teater och opera.