Ordaveskampanjen är jämställd. Könen fästs det helt enkelt ingen större vikt vid. Det innebär att dräktskicket är könsneutralt, att kalla något “manligt” för att det är praktiskt är offigt, att kalla någon en “kärring” för att dom klagar är offigt. Utöver att det är problematiskt i verkligheten och vi helst inte ser något sådant, oavsett, så är det alltså helt förbjudet på Korpvinga, då det inte passar fiktionen.
Parkultur
Samtliga länder i Norra Världen har en mycket etablerad parkultur. Denna kommer ursprungligen ifrån ordaves andra prövning – att alltid sträva efter två. Parkultur innebär att alla ämbeten beslutsfattande organ allt ifrån monarkpar till familjeöverhuvuden skall innehas av gifta par. Det gifta paret ses som samhällets minsta enhet och en människa är inte vuxen förrän hen gift sig. En individ utan en partner ses som inkomplett men inte nödvändigtvis som ett misslyckande. Desto lägre beslutsfattande nivåer i samhället du når desto större är chansen att du stöter på ämbeten som innehas av individer. Exempelvis så är det långt ifrån alla befälspositioner och officiella ämbeten som innehas av gifta par utanför Riket. Det är endast de högsta positionerna där det ses som viktigt. Generalspar är vanligare än generaler men det är lika vanligt med stabschefspar som stabschefer.
Parkulturen sträcker sig längre än äktenskapet. Parkulturen förekommer givetvis i det dagliga arbetet med jägarpar, smedspar, soldatpar mm. I arbetet är det inte nödvändigt att du är gift med den du arbetar med även om detta ofta förekommer. Således är en individ oftast en del av både ett gift par och ett arbetspar det gifta paret värderas dock alltid högst.
Sexualitet
Världen är helt likgiltig inför din läggning eller ditt kön och homosexuella par är vanligt förekommande. Det finns personer som vi skulle kalla transpersoner, men eftersom det sociala könet inte alls är så binärt så ses dom nog inte som det i världen. Adoptioner är lika högt värderade som födslar, preventivmedel är lättillgängligt.
Kön och kläder
Längden på din kjortel varierar inte alls med kön, utan med hur praktiskt ditt yrke är. Ordentliga klänningar bärs av de finast av folk. Kan hända att en hertig poserar i byxor för ett porträtt, för att verka som “en av folket” eller “handgriplig” men till vardags och till fest har han klänning. Ämbetstitlar av alla slag, till och med högre militära poster, tas inte helt seriöst om de har för korta plagg på sig, det är ju bonnigt. Präster har likaså allt som oftast långa plagg.